Videointervju från releasen, med Musicstage.

On June 10, 2013 by Pontus de Wolfe


Här är en till intervju som gjordes med mig på releasedagen; i videoformat och charmigt hafsredigerad, så att man får se allt som vanligtvis inträffar mellan frågorna i en bandad intervju. Se den, ta den med er, lyssna på ‘Livet’ en gång till och ha en underbar vecka!

 

Pontus de Wolfe

Vi ses på Obaren ikväll!

On June 4, 2013 by Pontus de Wolfe

En liten påminnelse om att vi har releasefest på Obaren ikväll, och alla som läser den här bloggen är bjudna. Jag tar med mig skivor som jag ger bort till alla i publiken tills de tar slut. Bandet börjar spela 21.30, och självklart står de nya låtarna i centrum. Provlyssna gärna på dem på Spotify om du inte upptäckt dem ännu.

 

Vi ses!

 

Pontus de Wolfe

#Vinylexpressen gästar muzu.tv

On June 4, 2013 by Pontus de Wolfe


MUZU.TV Sverige – Pontus De Wolfe släppte sin vinylskiva med hjälp av häst och vagn. on MUZU.TV.

Kolla in det här mysiga klippet från igår när Jerry från Muzu.tv åkte med mig en bit i häståvagnen!

 

Pontus de Wolfe

En dag på landet.

On May 9, 2013 by Pontus de Wolfe


Ännu en dag på landet, bara ett infall bort. Djur som är så små och som behöver hjälp att få mat. Springer runt och slappnar av. På promenad där knoppar brister, och en bild som är falsk. För från och med nu kommer allt se annorlunda ut varje dag. I skogen med min älskling där blåsipporna växer. En hund som är mer röd som spårar oss, och tycker vi borde komma hem snart. Hem och steka pannkakor, äta trygghet och sänka pulsen. Knyta sig ett tag efter gassandet på första parkett i solen. Bara ett infall bort, kan man få så mycket lugn, återfödelse och kärlek.

 

Pontus de Wolfe

Vår tredje bröllopsdag idag.

On May 8, 2013 by Pontus de Wolfe

Kära nån, har det gått så lång tid? Tre år är över tusen dagar, så många har vi vaknat bredvid varandra, gifta, tagit på oss ringarna och gått upp. Världen runt omkring oss förändras, är i konstant spinn, skapar sprickor i bergen, död och musik – men ringen på mitt finger stannar samma. Stays the same.

Idag ska inget jobb få förekomma. (Enbart det att ringa och boka en häst till en grej, men det gränsar till nöje.) Vi ska sitta i parken och promenera runt Djurgården, äta bakelser och dricka champagne. Titta på våra bröllopsbilder som jag kan kolla på hur många gånger som helst och alltid hitta någon som känns ny. Som liknar dig på sätt som jag kanske inte kände då. Som bekräftar att jag älskar dig hela tiden, varje dag.

Puss bebe!

 

Pontus de Wolfe

Ny kalender.

On April 7, 2013 by Pontus de Wolfe

Köpte just en fysisk kalender för 2013. Trots att jag sedan ett par år tillbaka enbart använt den i mobilen för bokade möten, spelningar etc. tyckte jag det fanns behov utav en. Insikten om det kom när jag och Klas satte oss för att se tillbaka på speldatum som han skulle ta betalt av mig för, och upptäckte att iPhonen raderat alla noteringar i kalendern äldre än tre månader. Problematiskt. Dessutom märkte vi att de kom tillbaka om man ställde in den på 6 mån. Den har alltså inte glömt, den väljer bara att gömma noteringarna out of spite.

I papperskalendrar jag haft tidigare år, innan den i telefonen blev något att räkna med, brukade jag förutom planer och jobb även skriva in saker efter de ha hänt. Som ”Gick till Nada”, ”Förkyld” eller favoriterna ”Dumpad av S___. Fan.”, eller ”Isse kom inte”. För nästan lika viktigt som det är att komma ihåg saker man ska göra, är att kunna bläddra tillbaka och se när saker och ting hände som man måste hålla koll på.

I ett skåp har jag ett tiotal fickkalendrar mellan åren 76 − 85 som tillhörde min halvbror Lynn. Han gick bort i cancer när han  bara var några år äldre än jag är, och där kan man se en sista anteckning, ”Danderyd” innan de upphör och sidorna blir vita. Mina enda definitiva minnen av honom är en lukt, en röst, en sticka han drog ut ur min fot och en kortlek med helt cirkelrunda kort. Resten av honom får jag förstå på egen hand. Kalendrar, brev och dagböcker är en viktig del i det. Kommer någon som behöver lära känna dig bevara din iPhone i ett skåp om några generationer? Don’t think so.
Pontus de Wolfe

Hejsan, vecka 13.

On March 25, 2013 by Pontus de Wolfe


Hej. Sågs inte vi igår? Du satt på Mellqvists café på Bysistorget, tog vårens första kaffe utomhus. Du hade så himla snabba solglasögon på dig och jag undrade var du hade köpt dem. Är det Sahara Hotnights brillor? Ah, dom har dizajnat dem, du spelade på vernissagen eller vad det blir. Man köper dem här.

Vecka 13 är här (jag har aldrig kunnat räkna ut sånt, var tvungen att kolla upp), och jag tänkte försöka förutse den lite grann, för livet går så snabbt just nu. Eller flackar mellan olika roliga grejer, så kanske se mig omkring och uppskatta vad som händer. Jag vet att jag varit i en studio idag och spelat in min första någonsin egent sam-komponerade jazzlåt, med jazzmusiker. Ett mycket stolt ögonblick, särskilt med tanke på dess sammanhang och den som ska sjunga in den. Innan dess tog jag en promenad från Spritmuseum på Djurgården där jag käkat lunch med min mamma och de har vackra bubblor i glaset. Bra husman har de också. Gott.


Glömde helt bort att fira den här 50-åringen,The Beatles första LP i fredags. Några lystnade på den på klubbar i sin helhet, och på Mosebacke hade de tom. satt ihop ett band som spelade det live. Mycket ambitiöst och kanske inte exakt så som man vill höra låtarna, men säkert gjort med kärlek. Blir väldigt många 50-årsjubileum av Beatles-grejer det här decenniet, om bara sex år är det dags att fira ‘Abbey Road’. Folk som vill ha ångest kan ju jämföra sin egen produktivitet med deras under samma tid. Själv fick jag ångest när  jag firade en annan jubilar i nöjespanelen i fredags, nämligen Depeche Mode som fyllde 30, eftersom jag insåg att det således bara skiljer 20 år mellan dem och The Beatles, och typ 13 år mellan att de båda banden existerade. Obehagligt när saker nästan befinner sig i samma värld så där. Det är som att Depeche Mode hade släppt sin första skiva i dag och The Beatles sin sista vid Millenieskiftet. Flippat.

Fatta utdaterat ord; Millennieskiftet. Nästan lika utdaterat som: internetporr. Har ni inte sett de första fem minuterna i Nöjespanelen i fredags då jag ritade en penis i direktsändning är det dags nu. Länk.
I morgon ser jag fram emot att bli fotad av Jessica Silversaga (som fotade mitt skivomslag) i min och Elsas ateljé, samt att gå på förhandsvisning av första avsnittet av Game of Thrones säsong 3! Vi har plöjt boxarna hårt här hemma senaste veckorna, med glädje. Anser blu-ray vara det ultimata sättet att avnjuta serier på, för den fantastiska bild- och ljudkvaliteten alone, men också för att jag så ofta glömmer bort trådarna i storyn annars om man ska tvingas vänta hela veckor emellan avsnitten. Tack, moderna värld.
Yes, bara ett mention gällande min nuvarande största last, Candy Crush. Jag ligger på bana 200 som egentligen skulle bli min sista om det inte kommit en uppdatering nyligen som lägger till 75 nya banor att betala för. Jag spelar kanske en halvtimme varje dag, en hel på en bra dag. Det är jobbigt när man tappar mobilen i sitt eget ansikte när man ligger i sängen, det får en att ifrågasätta vems sida man står på.

Ps. Bana 184 (bilden ovan)innehåller en bugg som gör att godisbitarna inte faller ned i fållan mellan fläktarna, vilket förmodligen gör den helt omöjlig att klara. De har löst problemet i den senaste uppdaterinen som jag redan nämnt.

One for all the grandmothers: jag och Elsa posar som genier i en fotoautomat på Metro Modes lanseringsfest. Puss och trevlig vecka!

 

Pontus de Wolfe

För 93 år sedan idag.

On February 28, 2013 by Pontus de Wolfe


Idag är det 93 år sedan min far föddes i Twickenham, en förort till London tror jag. 93 är en siffra så astronomiskt stor när den representerar levnadsår. Han gick bort för ett och ett halvt år sedan, det här blir alltså hans andra födelsedag som jag inte firar tillsammans med honom. Den nedärvda magin bränns lite extra i fingertopparna dock, när jag bläddrar bland hans tavlor som huserar här i vår ateljé på Konstakademien.

En del av mina arbetsdagar just nu går till att göra själv-research i form av att leta passager i gamla dagböcker och fotoalbum, och där dyker han ju upp ständigt. Som i avsnittet när vi skulle ta fram en föryngringsdryck så att han också skulle bli 25, och jag visa runt honom på SpyBar och Berns, och sen upptäcka att flera av hans vänner var där. Jag skulle bli lite putt över att han tog över, och sen slutade det i handgemäng ute på Birger Jarlsgatan över någon tjej som båda lagt blicken på. Så garvade vi. Haha, det går ju inte. Men kanske snart.

Eller gången då jag var tvungen att lägga ansökningsblanketterna till ålderdomshemmet på hans bord, när han förväntade sig lunch. Försvarssystemet i hjärnan som satte på kameran så att man ser allting utifrån och kan låtsas som om allt är på en film. Men att han sedan tog det hela med förnuft, med värdighet.

Och alla de där andra sakerna som är bra att minnas, som gör honom mer levande än död i mina minnen. Född för 93 år sedan och fortfarande vara att räkna med. Se till att bli det, jag tror på att det är stimulerande. Till våren hoppas jag orka sätta ihop en ny utställning tillsammans med mina syskon för att visa världen hans konst och innebörden av att vara närvarande i sin tid och andras.

Ronald de Wolfe (1920 – 2011)

 

Pontus de Wolfe

På min sista dag som 31-åring.

On February 4, 2013 by Pontus de Wolfe


På min sista dag som 31-åring har jag:

- Lämnat över mitt största musikjobb någonsin och fått en nick och en semla.

- Spelat in en demo på en ny låt vi ska spela in nästa vecka och som ni kommer få höra i vår.

- Varit den enda på stan med ett paraply.

- Nypt min fru så att hon skrek till.

- Fixat till trummor på fem låtar jag snart kommer släppa på engelska.

- Lagt över 6000 ljud på min iPad som jag ska använda till en ljudinstallation om en vecka.

- Gjort grymma svamp- och spenatpiroger.

- Skissat på ett skivomslag.

- Kommunicerat med en idiot som ska få vara med som en karaktär i min nästa bok.

- Kollat in Beyoncés klipp från Super Bowl och nästan svimmat – vad kul att hon kommer till Globen snart!

- Fått numret till en av mina idoler jag ska ringa på onsdag.

Åldersnoja? Efter 30 slutar man räkna, och så där tycker jag nästan det ser ut varje dag. Jag hoppas det inte dröjer så länge innan jag kan dela med mig av alla häftiga saker jag har i görningen, men just nu är saker top secret. Året jag är 32 förutspår jag kommer bli det gladaste och fylligaste jag upplevt hittills. Ta del av det ni med right here!

Day off – jag drar till Landet.

On October 31, 2012 by Pontus de Wolfe


Idag var en sån där dag jag lämnade jag allt jobb jag hade i stan, lånade en bil och drog ut till mamma på landet med hundarna för att spendera med brorsan sista dan han är på besök från Skottland. Man hinner med mycket en sån här dag, eftersom tiden går långsammare här ute. Jag har umgåtts med 2-veckorsvalpar, plockat svamp och hållt smutsiga hundar utanför. En av dem har fått ett ögonbryn som Charlie Chaplin, som om det skulle hjälpa någon. Det är förmodligen lera ska jag tillägga, så att ingen tror att min mamma utsätter djuren för genetiska experiment. Lediga dagar mitt i veckan är bland det bästa jag vet, kanske lite symtomatiskt med att jag aldrig haft ett heltidsjobb, nu är frilans och har de flesta av mina bestämda saker på inträffande under kvällstid. Bestämma själv helt enkelt, helt avgörande.

 

Pontus de Wolfe

Pages:12»